Mercurium

Så har jag lyssnat på den fjärde boken om kriminalkomissarie Karin Adler och hennes säregna polisgäng. Återigen ljudbok via Storytel och med Mirja Thurestedt. en helt fantastisk röst som varje gång, innan jag vant mig vid hennes röst, ger mig flashbacks till lyssnadet av Twilightböckerna, vilka hon läste grymt bra. Återigen har Ann Rosman åstadkommit ett historiskt mästerverk där hon valt att berätta en historisk händelse från 1800- talet.

Betyg: 5 av 5



Denna gång har hon gått direkt till arkivet, tagit en människas öde direkt ur arkivsamlingen och helt enkelt berättat den som det står. Med lite fiktion och lite berättarteknik så åstadkommer hon ett mästerverk. Eftersom inflationen i mitt betygssystem kvarstår delas ännu en femma ut. Boken håller samma historiska nivå, och berättartekniska nivå som föregående. Dock kvarstår det faktum att genren är omåttligt populär och det får ses som en liten nackdel men drar inte ned betyget nämnvärt. Det är trots allt väldigt behagligt att lyssna på denna typ av roman. Lätt, okomplicerat och med en parallellhandling som följer roman efter roman gör det hela lite spännande och ja, verklighetstroget.

Rosman har gått direkt till arkivet och plockat upp ödet om den adliga Metta Fock Ridderbielke som 1806 sattes på Marstrands då ökända fästning Carlsten. Där satt hon på bekännelse, hon skulle erkänna att det var hon som låg bakom morden på sin äldsta son, yngsta dotter och sin man. Något hon vägrade erkänna- för hon var oskyldig. Genom otaliga rättegångar och förhandlingar driver hon sin oskuld- förgäves. Vi får följa Mettas kamp mot maktlystna män som bara vill visa sin överhet och bara strävar efter mer pengar och mer makt. Rosman knyter samman händelserna i Mettas omgivning med nutiden på ett sätt som känns äkta och ärligt. Det visar på att vi alla har en historia som vi inte alltid känner till och hur viktig den kan vara för sammanhanget. Som direkt följd av något som hände under 1800- talet växer historien in i 2000- talet genom ett dödsfall på samma gård där Mettas man och son jobbade strax innan de insjuknade. Dödsfallet leder vidare till att två mord sker på en maskerad i december på Carlstens fästning. Morden ges såklart till Karin Adler med sällskap att lösa.

Har någon lyckats ta sig in i fästningen trots de lyckta dörrar som rått sedan morden uppdagades? Ligger någon av de 94 besläktade gästerna ligger bakom detta, eller personalen? Allt eftersom ledtrådarna kommer till Karin Adler nystas ett nät av intriger upp. Intriger som går långt tillbaka i tiden... Samtidigt funderar Karin på hur hennes relation till Johan kommer att utveckla sig. Vem är beredd att ge upp lite av sitt liv för att stärka deras relation och kunna bli sambos. Måste Karin ta steget och flytta ur sin Andante som varit hennes guppande åretruntboende en så lång tid, eller kan Johan tänka sig att magasinera sina antika möbler inne i Göteborg och bli ett med det primitiva levernet på en båt? Ja, dessa frågor närmar sig Karin en lösning på.


Lite lösa trådar finns, trådar som kunde knutits ihop bättre mellan dåtid och nutid. Annars så gillar jag att Rosman valt att gå på en lilla människans historiska linje. Försöka levadegöra hur det var att leva då, som kvinna- som stark kvinna med mycket psyke. Men hur det hela tiden tystnas ned i relation med makten-männen- i samhället. Den lilla människan möter den stora världen i en tid då kvinnan tog allt mer plats på hemmaplan men då det skulle dröja tills de fick den platsen i samället höger instanser.

Mycket lyssningsvärde i denna bok. Rekomenderas starkt!

Mercurium